JAG ÄLSKAR SKARABORG

Skaraborg och frågorna som är viktiga för Skaraborgarna är de som jag kontinuerligt återkommer till. Det senaste året har jag följt upp polisen och dess närvaro i Skaraborg, arbetat för villkoren för de gröna näringarna samt sett till att de Skaraborgare som arbetar har fått 1500 kronor mer i plånboken varje månad.

2010-05-17

Cecilia (M) fortsätter kampen för distansutbildning för poliser i Skaraborg

Alliansregeringens mål om 20 000 poliser år 2010 uppfylls i år. För Skaraborg innebär det över 50 poliser fler jämfört med för 4 år sedan. Här spelar distansutbildningen i Lidköping en viktig roll för att Skaraborg ska få fler poliser med god lokal kännedom och anknytning i framtiden. Nu uppmanar Cecilia Widegren (M) Polismyndigheten i Västra Götaland att ta i betraktning de positiva konsekvenserna för Skaraborg och skaraborgarna med en fortsatt distansutbildning för poliser i Lidköping.

– Under mitt besök vid distansutbildningen i Lidköping nu under våren framkom många positiva intryck och vilken skillnad distansutbildningen gjort för skaraborgarnas möjligheter att bli poliser. Jag har i dagarna fått ett brev från några av polisaspiranterna i Lidköping som menar att möjligheten till distansutbildning där har varit jätteviktig för deras yrkesval, men att när målet om 20 000 poliser nu uppnås kan antalet elever som tas in på Polishögskolans utbildningar runtom i landet minska jämfört med tidigare år.

– Den statliga utredningen om framtidens polis understryker att geografisk spridning och möjlighet till distansutbildning är positivt. Justitieminister Beatrice Ask (M) har också uttryckt sitt stöd för detta. Nu är det upp till Polishögskolan i Stockholm i dialog med ansvarig polismyndighet, i detta fall Polismyndigheten i Västra Götaland, att bestämma om framtiden för distansutbildningen i Lidköping.

– Distansutbildningen i Lidköping är viktig för att Skaraborg ska få framtida poliser med lokal anknytning. Utan distansutbildningsmöjligheter i Lidköping riskerar skaraborgare som skulle vilja bli poliser att välja en annan yrkesbana endast pga. att de inte kan flytta till annan ort.

Det sade Cecilia Widegren (m), personvald riksdagsledamot från Skaraborg, med anledning av att hon idag svarat på brevet från polisaspiranterna i Västra Skaraborg och samtidigt framfört sina synpunkter till ansvariga vid polismyndigheten i Västra Götaland. Brevet kan läsas i sin helhet nedan.

Till
Amelie Andersson
Sara Jonsson
Andreas Lindholm
Carl-Fredrik Lundblad
Gustav Ögren
polisaspiranter i V. Skaraborg

cc:
Ingemar Johansson, länspolismästare
Håkan Sandahl, Polismyndigheten Västra Götaland
Hans-Olof Sandén, Polismyndigheten Västra Götaland
Jan-Åke Liljedahl, Polismyndigheten Västra Götaland
Thomas Peterson
Polismyndigheten Västra Götaland

Hej

Tack för ert brev och era viktiga synpunkter med era erfarenheter av distansutbildning. Som ni så tydligt skriver, inte hade varit en utbildning för er – om den just inte varit på distans.

Jag delar er uppfattning att polisutbildning är viktigt, inte minst på distans, om man kan säkra att kvalité och innehåll är likvärdigt över landet. Det är viktigt för er som vill bli poliser och som annars skulle ha fått välja en annan yrkesbana men också för Skaraborg i stort då fler poliser med lokal anknytning tillkommer.

Det var intressant att läsa Ert brev om er utbildning och även att få träffa er för att få en än bättre insyn och bilda mig en uppfattning.

Med fokus på en framtida bred rekrytering från hela landet är distansutbildning helt avgörande, där Lidköping har visat på stor framgång under åren. Därför sänder jag även denna gång mina synpunkter vidare till ansvarig på Polismyndigheten i Västra Götaland, Ingemar Johansson, länspolismästare och Hans-Olof Sandén.

I utredningen om ”Framtidens polisutbildning” (SOU 2008:39) betonas att den geografiska spridningen på polisutbildningen är bra och att distansutbildningen är en positiv utveckling. Dock tar inte utredningen ställning till vart i landet polisutbildningarna ska förläggas:
”Det ligger inte i vårt uppdrag att överväga var den framtida utbildningen ska förläggas geografiskt. Vi vill emellertid i detta sammanhang peka på nyttan av att de högskolor som skulle komma att bedriva polisutbildning har en geografisk spridning som gynnar rekryteringen av poliser i hela landet och där möjligheterna till distansutbildning utnyttjas.”
”Vi tror att en stor del av rekryteringsproblemen i glesbygden skulle kunna avhjälpas genom att utbildning skulle kunna tillhandahållas i olika delar av landet. Vi menar att också möjligheten till distansutbildning borde utnyttjas i högre grad. Distansutbildning förekommer inom polisutbildningen redan i dag och erfarenheterna är goda.”

Även alliansregeringens justitieminister Beatrice Ask (M) har uttalat att hon stödjer att polisutbildningen har en geografisk spridning som gynnar rekryteringen av poliser i hela landet.

Det är också viktigt att understryka att det är Polishögskolan i Sörentorp (Stockholm) som i dialog med ansvarig polismyndighet (i detta fall Polismyndigheten i Västra Götaland) som utifrån bedömning av behovet bestämmer om den framtida distansutbildningen i Lidköping.

Glädjande nog kom en prognos från Rikspolisstyrelsen i mars att man nu behöver ta in fler polisstudenter än vad som tidigare förutspåtts för perioden 2011-2014, då bl a pensionsavgångar behöver täckas.

Mot den bakgrunden och med undertecknad som fortsätter att hålla frågan om distansutbildning för poliser i Lidköping i fokus.

Med vänliga hälsningar

Cecilia Widegren
riksdagsledamot

2009-03-05

Widegren (m) kräver fler poliser till Skaraborg från tjänstgörande länspolismästaren

– Många skaraborgare har varit i kontakt med mig om polisen och dess ibland bristande närvaro i Skaraborg. Jag vill kunna svar på människors frågor. Samtidigt vill vi kunna följa upp vilken effekt våra alliansriksdagsbeslut har för Skaraborg, och beslutet om totalt 20 000 poliser är taget, och innebär nästan 4000 fler poliser. När får det effekt i Skaraborg? Därför har jag idag skickat ett öppet brev till tjänstgörande länspolismästaren i Västra Götaland med frågor om när och hur många nya poliser som kommer till Skaraborgs polisområde, hur ekonomin ska hanteras och om de senaste årens brottsutveckling.

Det sa Cecilia Widegren (m), personvald riksdagsledamot från Skaraborg i samband med att hon skickade ett öppet brev till länspolismästaren i Västra Götaland.

Brevet finns bifogat nedanför.

Till
Tjänstgörande Länspolismästare i Västra Götaland

Hej,

Med anledning av den senaste tidens oro och otydlighet om vad som gäller skriver jag till Dig för att få klarlägganden.

Tryggare Skaraborg – fler poliser

Alliansregeringen gick till val med löfte om fler poliser i Sverige. Riksdagen har därför på regeringens förslag beslutat fullfölja löftet om målsättningen 20 000 poliser i Sverige 2010. Enligt Rikspolischefen är dessa nu på väg fördelade enligt Rikspolisstyrelsens plan. Hur sedan resurserna som riksdag och regeringen ställer till förfogande fördelas i Västra Götaland har den operativa ledningen hos länspolismästaren ansvar utifrån polisens olika uppgifter.

För detta år och kommande år innebär alliansregeringens politik att ytterligare 364 poliser är på väg till Västra Götaland. Tidigare besked har handlat om att ett femtiotal fler poliser är destinerade till Skaraborg. Det är en bra början och som riksdagsledamot för Skaraborg förutsätter jag att beskedet står fast samt att det sker en fördelning så att även landsbygdskommuner i Skaraborg får del av den satsning som nu genomförs.

Väljarnas ansvar att följa frågan

Många skaraborgare har varit i kontakt med mig om polisen och dess ibland bristande närvaro i Skaraborg. Så nu när frukten av vallöftena fördelas kommer jag att följa upp dessa samtal och ställa frågor så att resursförstärkningen kommer alla till del. Stad såväl som landsbygd och länets utkanter behöver förstärkning. Polisen i Skaraborg har blivit fler de senaste åren men de är fortfarande färre än på mitten av nittiotalet.

Mellan 2001 och 2008 ökade de anmälda brotten i Skaraborg med 5 % eller 1200 stycken, medan de i t ex storstaden Göteborg har minskat med 11 % under samma period.* Brottsligheten i Skaraborg är inte lika ”spektakulär” som den gängrelaterade brottsligheten i Göteborg men människor har rätt att känna trygghet och vardagsbrotten ska också bekämpas – även utanför storstäderna. Även mätt med antal anmälda brott per invånare har det t ex ökat i Skara under samma period medan t ex Göteborg haft en nedgång.

Hur tänker polismyndigheten i Västra Götaland gå till väga för att fler områden än storstaden ska få neråtgående siffror för antalet anmälda brott?

Flera händelser under de senaste åren har uppmärksammat problem som finns.

* I Mariestad lyckades en person inte komma fram för att anmäla pågående skadegörelse.
* I Tidaholm kom polisen inte till ett pågående inbrott i en kiosk.
* I Hjo har polisen uppmanat människor att skriva brev.
* Polisstationen i Gullspång har rånats.
* I höstas var det problem i Hova/Gullspång där ledningscentralen valde att inte skicka Mariestadspatrullen på rapporter om två inbrott i Hova och Gullspång, trots att de fanns en beskrivning av gärningsmännens bil.
* Det upprepades när en ledig patrull inte skickades på ett olaga intrång på en pälsfarm utanför Skara. Det trots att polisen hade höjd beredskap för attentat av djurrättsaktivister och att det fanns chans att gripa gärningsmän.

Hur tänker tillförordnad länspolismästaren agera för att skapa närvaro i hela polisområdet, även dess ytterkanter?

Frågan blir extra aktuell när det kommer rapporter om besparingskrav på 70 miljoner för polisen i Västra Götaland. I Skaraborg talas det om att låta poliser vara arrestvakter vilket kan ta tid från fältet, även om man säger att man vill undvika det. Polisen i Skaraborg har över tid sköt sin ekonomi, medan t ex Göteborg gått med förlust.

Människor ska kunna vänta sig att polisen rycker ut när brott begås även på landsbygden.

Jag ser fram emot att få respons och klarläggande om på vilket sätt och när Skaraborg kommer att få del av tillökningen av antalet poliser
om totalt 20 000.

Med vänlig hälsning,

Cecilia Widegren (m)
riksdagsledamot Skaraborg

*Statistik från Brottsförebyggande rådet.

Rapport:
Slaget mot Skara Sommarland

Så drabbas unga i Skaraborg av fördubblad matmoms på restauranger och höjd skatt på att anställa unga inom nöjesparksbranschen

Jobben är den viktigaste frågan. Vårt mål är en full sysselsättning, att alla människor som kan och vill också ska kunna arbeta. För att nå dit behöver vi vårda reformer vi gjort och fortsätta utveckla arbetslinjen.

Sysselsättningen i Sverige har ökat med över 250 000 personer sedan 2006. Det trots att vi haft en finanskris och utdragen lågkonjunktur. Skälet är att alliansen har fört en konsekvent jobbpolitik.

För att få fler jobb till fler människor har vi gjort det mer lönsamt att arbeta, förbättrat matchningen på arbetsmarknaden, utvecklat skolan, samt gjort det enklare och billigare att vara företagare.

Två viktiga företags- och jobbreformer vi har gjort är den sänkta matmomsen på restauranger och de sänkta skatterna när man anställer unga människor. Det är reformer som lagt en grund för fler jobb, men som också är hotade då flera oppositionspartier vill höja dessa skatter.

En viktig utmaning är att underlätta för unga människor att komma in på arbetsmarknaden. Där spelar olika serviceyrken en avgörande roll. Restaurang- och servicebranschen är för många unga människor ett viktigt första steg in på arbetsmarknaden som ger en egen lön samt en merit på CV:t.

Många serviceyrken finns inom nöjesparksbranschen som exempelvis Skara Sommarland i Skaraborg. Där anställs många unga och därför har vi valt att titta på hur en så kallad ”dubbelstöt”, d.v.s. höjd restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter, skulle påverka branschen.

I denna rapport granskar vi vilka effekter den sänkta matmomsen på restauranger och de sänkta skatterna för att anställa unga har fått för nöjesparksbranschen i Västra Götaland. Vi beskriver också vilka effekterna av om dessa skatter höjs.

BESÖKSNÄRINGENS BETYDELSE FÖR SVERIGE

Totalt arbetar runt 140 000 personer inom restaurang, hotell m m i Sverige. Det motsvarar drygt 115 000 helårsarbeten. Av dem återfinns drygt 19 000 helårsarbeten i Västra Götaland. Framförallt är det många unga människor som jobbar inom denna bransch.

Det har skapats 10 000 nya jobb inom besöksnäringen i Sverige sedan 2011.

I Västra Götaland har antalet helårsarbeten ökat med över 700 stycken eller 4 % de första tre kvartalen 2012 jämfört med samma kvartal ett år tidigare. Under samma tid ökade lönesumman i branschen med 7,1 % jämfört med 4,5 % för branschen den privata sektorn som helhet.

Noterbart är också att det kommit till många nya jobb sedan 2011 trots att vi de senaste åren haft en utdragen lågkonjunktur både internationellt och i Sverige.

Totalt omsätter nöjesparksföreningen drygt två miljarder om året och branschen anställer nästan 7 000 personer.

Två tredjedelar av de anställda är under 25 år och nöjesparken är ofta deras första arbetsplats.

Nöjesparksföreningen har en viktig samhällsekonomiska betydelse för hela näringslivet och samhället. Liseberg genererar exempelvis intäkter på drygt 2,7 miljarder i Göteborgsregionen trots att omsättningen från själva parken utgörs av 800 miljoner.[1]

Tack vare Skara Sommarland bestämmer sig många människor för att besöka Skaraborg och förlägga sin semester eller ett helgbesök vid parken och detta generar också ofta ett antal restaurangbesök, shoppingtillfällen och hotellvistelser för närområdet. Allt detta är av stor vikt för Skaraborgs turist- och näringsliv.

SKARA SOMMARLANDS BETYDELSE FÖR SKARABORG

Skara Sommarland är en enorm ungdomsarbetsgivare för Skaraborg. Sommarland har cirka 465 anställda.

Den absoluta huvudparten är unga säsongsanställda.

Endast 16 av de 465 är heltidsanställda på Sommarland.

Av de säsongsanställda är 350 födda 1992 eller senare. Cirka 70 är födda mellan 1991-1989. För att arbeta på sommarlandet måste man ha fyllt 16 år.[2]

Skara Sommarlands ledning uppskattar att ungefär 90 procent av de säsongsanställda på Sommarland får sin första ”riktiga” anställning där. Av dem kommer omkring hälften tillbaka för att arbeta fler säsonger. Många jobbar på Sommarland flera år i rad.[3]

Det finns enhetsansvariga, teamledare, driftledare och parkansvariga som alla är säsongsanställda som arbetat på Sommarland tidigare år. Möjligheterna för interna karriärvägar på Sommarland är således stora.[4]

Skara Sommarland hade cirka 300 000 besökare 2013. Varje parkbesökare spenderade i snitt 350 kr på Sommarland. För en familj på fyra personer blir intäkten alltså i snitt 1400 kr. En tredjedel av gästerna väljer dock att även övernatta på Sommarland. Intäkten blir där i snitt 600 kr per besökare, utöver intäkterna från själva nöjesparken.[5]

Fråga: Hur skulle Skara Sommarland agera om skatterna på mat och anställda unga människor återställdes till tidigare, högre nivåer? Vilka effekter skulle det ge i höjda priser, färre medarbetare respektive sämre lönsamhet?

” När vi räknar på effekterna och utgår från en genomsnittssommar så skulle hela vår vinst vara utraderad om ”dubbelstöten” införs. Det betyder att det skulle kunna leda till att vi måste se över öppettiderna och höja priserna vilket i sin tur leder till färre antal besökare. I förlängningen måste vi budgetera med färre timmar och på så sätt drabbar det antal anställda.

Eftersom vi ev. inte genererar någon vinst så får vi heller inget utrymme för investeringar, som i sin tur skulle betyda färre anställningar.

Vi skulle också i större grad söka erfarenhet och kompetens hellre än att utbilda många unga människor, vilket kostar oss pengar.

Hans Ericsson, VD Skara Sommarland

Är ni oroliga över om oppositionen vinner riksdagsvalet i höst?

” Ja, självklart såvida de inte ändrar inställning i dessa frågor.

Besöksnäringen är ändå en av Sveriges största näringar och definitivt en av de viktigaste eftersom vi sätter många unga i arbete. Det är svårt att förstå varför man vill försämra villkoren för oss att kunna fortsätta utvecklas och anställa. Det borde vara bättre att vi bekostar utbildningar och sätter människor i arbete (…).

Våra jobb stannar också här. De går inte att flytta utomlands.”

Hans Ericsson, VD Skara Sommarland

ALLIANSENS GENOMFÖRDA REFORMER

RESTAURANGMOMSEN

Matmomsen på restauranger sänktes den 1 januari 2012. Mervärdesskatten, momsen på restaurang- och cateringtjänster sänktes då från 25 procent till 12 procent med det huvudsakliga syftet att stärka konkurrenskraften i restaurangbranschen samt lägga en grund för fler jobb och växande företag. Alkohol påverkades inte av reformen och momsen på alkohol ligger fortfarande på 25 procent.

SKATT PÅ ATT ANSTÄLLA UNGA

2007 halverades arbetsgivaravgiften för att anställa personer under 26 år. Syftet med reformen var att fler företag skulle vilja anställa unga.

EFFEKTER AV REFORMERNA

Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar i sin senaste rapport att den sänkta matmomsen har fått effekter på hela ekonomin. Momsreformen har sänkt restaurangpriserna, ökat efterfrågan på restaurangtjänster och arbetskraft inom denna bransch. KI gör bedömningen att momssänkningen leder till en varaktig sysselsättningsökning i på 4 000 helårsarbetskrafter.[6]

Visita, branschorganisation för besöksnäringen, gör i sin senaste rapport bedömningen att sänkningen av restaurangmomsen har haft en önskvärd effekt.

– ”Det är tydligt att momssänkningen gjort att restaurangbranschen kunnat leverera det som alla politiker säger sig vilja åstadkomma – ökad sysselsättning”.[7]

Beräkningar från Visita baserat på SCB:s statistik visar att sänkningen av momsen på restauranger till 12 procent har skapat 10 000 nya jobb sedan reformen infördes 2012. Därtill bedömer Tillväxtanalys att nyföretagandet har ökat och att antalet nystartade företag har ökat mellan 2011-2012 med 2 335 eller en ökning på 16 procent inom restaurangbranschen.

Ytterligare en positiv effekt av momssänkningen som Skatteverket rapporterar är att fusket har minskat med 700 miljoner kronor. Innan momssänkningen har ungefär 7 procent av företagens omsättning redovisats med för låg moms vilket i praktiken innebär att företagen innan momssänkningen betalat ca 700 miljoner kronor för lite i skatt per år.

Svenskt Näringsliv rapporterar att den sänkta arbetsgivaravgiften har resulterat i att fyra av tio företag har fler unga anställda tack vare sänkt arbetsgivaravgift. Trots den ekonomiska krisen och tröga uppgången i ekonomin så är flera företagare positiva till att rekrytera och det gäller såväl små företag med upp till nio medarbetare som stora företag med mer än 200 anställda.[8]

DUBBELSTÖTEN OCH DESS EFFEKTER

Oppositionspartier i Sveriges Riksdag har i sina budgetförslag föreslagit att matmomsen på restauranger ska fördubblas samt att skatten på att anställa unga människor ska dubbleras eller tredubblas.[9]

Socialdemokraterna har i sin budgetmotion föreslagit höjd moms på restaurangmat från dagens 12 procent till 25 procent om de skulle få bilda regering efter riksdagsvalet nästa år. Detta föreslås också av Vänsterpartiet.

Socialdemokraterna vill dubblera eller tredubbla skatten på att anställa unga människor. Det föreslås också av Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

En höjning av arbetsgivaravgifterna skulle kosta besöksnäringen 1,5 miljarder kronor årligen. Det motsvarar kostnaden för flera tusen heltidsanställda unga. Förslaget är tillsammans med höjd matmoms en dubbelstöt mot tusentals anställda inom hotell- och restaurangbranschen menar Visitas VD Eva Östling.[10]

– ”En höjd arbetsgivaravgift och en höjd moms på restaurangmat kommer utan tvekan att göra det tuffare för företag att anställda. Men det är värre än så. Tre av fyra restaurangföretagare uppger att de sannolikt skulle tvingas säga upp personal om restaurangmomsen höjs. Att fördubbla momsen på restaurangmat och höja ungdomsarbetsgivaravgifterna är med andra ord ett säkert sätt att ta jobbet ifrån tusentals unga människor i restaurangbranschen”.[11] Det innebär också att tusentals småföretag, som precis fått näsan ovanför vattenytan får börja trampa vatten igen.

Pär-Ola Mannefred, vice ordförande Liseberg:
-”En höjd arbetsgivaravgift för ungdomar och dessutom en höjd restaurangmoms skulle slå hårt mot ett företag som Liseberg. Precis som det skulle göra för våra kollegor i nöjesparksbranschen som arbetar under likadana villkor, t ex Gröna Lund, Astrid Lindgrens värld, Kolmården och Skara Sommarland”.[12]

Beräkningar som Skara Sommarland har tagit fram visar att om fördubblingen av restaurangmomsen och arbetsgivaravgifterna skulle inträffa skulle Skara Sommarland drabbas av kostnadsökningar i storleksordningen 2,5 miljoner och hela koncernen Parks and Resorts med över 20 miljoner kronor.

Rimliga effekter av dubbelstöten för Skara Sommarland är:

Höjda priser för konsumenter
Kortare öppettider och kortare säsonger
Färre anställningar för unga
Negativa effekter för närliggande besöksnäringsverksamheter

AVSLUTNING

Nöjesparksföreningen liksom restaurangnäringen bedöms få allvarliga konsekvenser av dubblerad restaurangmoms och höjda arbetsgivaravgifter.

För nöjesparkerna skulle det innebära kortare öppettider, ökade kostnader för besökare och färre anställningar av unga människor.

Högre kostnader och optimerade öppettider för besökare skulle förmodligen innebära förutom en försämrad gästupplevelse även färre restaurangbesök och hotellnätter m m för besöksnäringen i de närliggande städerna.

För alla ungdomar som får sin första arbetslivserfarenhet genom en sommaranställning på Skara Sommarland och andra företag skulle det innebära utebliven inkomst och ett tomt hål i CV:et.

Höjda arbetsgivaravgifter och höjd restaurangmoms leder till färre ungdomsjobb. Så enkelt är det.

Cecilia Widegren (M)
riksdagsledamot Skaraborg
Lars Hjälmered (M)
riksdagsledamot Göteborg
Charlotte Nordström (M)
oppositionsråd Skara
ordf. i Skaraborgs turism- o besöksnäringsutskott,
Kommunförbundet

BILAGA:

RÄKNEEXEMPEL:

Kostnader för att anställa unga människor

En genomsnittlig lön för en person som arbetar inom besöksnäringen ligger på 20 900 kronor per månad. I tabellen framgår kostnaden för ett företag för en anställd i åldersgrupper.

Tabell: Räkneexempel av lönekostnader vid olika skattesatser för att anställa unga

	Reducerad arbetsgivaravgift		Full arbetsgivaravgift
	Per år	Per månad	Per år	Per månad	Diff. år	Diff. månad
Bruttolön (heltid)	250 800	20 900	250 800	20 900	.	.
Lönekost. – 23 år*	276 407	23 034	329 601	27 467	-53 195	-4 433
Lönekost 23 -25 år**	289 649	24 137	329 601	27 467	-39 952	-3 329